Förankra paviljongen på gräs, betong eller trädäck

På trädäck skruvar du genom fotplattorna

Kraftiga träskruvar genom fotplattornas färdiga hål är det vanliga sättet på altan och trädäck. Skruven ska passa både foten och träet. Skruvar och murankare som följer med i kartongen är ibland gjorda bara för betong. Då köper du träskruv separat.

Börja förankra så fort benen står. En färdig takduk på en lös stomme är det vinden tar först. Hur du bygger upp stommen steg för steg går du igenom i guiden om att montera paviljongen i rätt ordning.

Betong och marksten kräver olika lösningar

I ett betongfundament borrar du för expanderbultar eller betongskruv. Lägg fotplattan på plats, markera hålen, borra och sätt bultarna. Ett vanligt set har bultar på cirka 12 mm i diameter och 10 cm längd, med en ögla som också tar spännband. Hålens djup och storlek följer anvisningen för just ditt ankare.

Marksten är något annat än en gjuten platta. Till en fast paviljong är punktfundament under stolparna säkrare än ankare i fogarna. Lyft bort stenarna där stolparna ska stå, gjut fundamenten och planera stolparnas lägen innan du tar upp den första stenen.

På gräs: pinnar till lätta tält, fundament till fasta tak

En lätt säsongspaviljong kan stå på metallstag eller pinnar i mjuk mark. En tyngre paviljong med fast tak behöver punktfundament eller betongsocklar. Några små tältpinnar i gräsmattan håller inte, hur många du än slår ned.

Fästena är billiga jämfört med skadan en lös paviljong gör. I början av oktober 2026 kostade förzinkade tältpinnar 34 kr (20 cm) eller 39 kr (30 cm) per 10-pack hos Hornbach, och ett stormset med fyra stormpinnar, bälten och spärrspännare 419 kr hos Harald Nyborg. Punktfundament, betong och träskruv till trädäck kommer på toppen och är grundarbetet, inte tillbehör.

Kolla var robotgräsklipparens kabel, ytliga rör och ledningar går innan du slår ned något. Det gäller särskilt stormspett, som går mycket djupare än tältpinnar. Hamnar fästpunkten över en ledning flyttar du den.

På asfalt, sten eller garageuppfart slår du aldrig ned pinnar. Där får ett tillfälligt tält vikter vid benen, och hur tunga de ska vara står i guiden om tältvikter när du inte kan använda markspett. Vikter gör inte ett säsongstält redo att stå ute i storm.

Ge spännbanden plats att arbeta

Markankare till en stormsäkring ska sitta en bit ut. Har tältet 2 m sidohöjd placerar du ankaret cirka 2 m från tältet, så att bandet får ungefär 45 graders vinkel. Räkna alltså med mer yta än själva taket tar.

Jordspikarna i sådana system sitter ofta 60–100 cm djupt, beroende på typ. Det är långt mer än vad korta tältpinnar når, så följ djupet för det set du har.

Spänn bandet lätt. Dras det för hårt kan ram och duk ta skada, och tältet ska kunna svaja lite.

Vad gör du när det blåser upp?

Ta ned takduken vid stark vind, för den fångar vinden som ett segel. Dra tygväggar och myggnät åt sidan och knyt fast dem, eller ta ned dem. Inför en svår storm monterar du ned ett tillfälligt tält helt. Förankringen gör det inte ofarligt att lämna det uppe.

Någon vindgräns som gäller alla paviljonger finns inte. Ett vindtal hör till en viss modell och en viss montering. Stommens material avgör inte heller hur mycket blåst den tål, även om skillnaden mellan aluminium och stål påverkar vikt och hantering.

SMHI:s vädervarningar räknar på byvinden, alltså de korta vindstötarna. I SMHI:s vindskala ser du vad ett tal i m/s betyder ute i verkligheten. Vid gul varning bör du förankra och säkra lösa föremål.

Ta ned duken i god tid, innan blåsten kommer. Då slipper du kämpa med den medan den slår i vinden.